Skelett, muskler, ligament och senor, som har betydelse för utåtvridningen

I en kommentar till mitt förra inlägg fick jag två frågor, som jag tycker är viktiga för alla som dansar (och undervisar). Därför ska jag försöka svara på dem här.

Fråga 1: Hur långt man kan rotera, beror det på hur vig man är eller om man hittar rätt muskler?

Hur mycket man kan rotera sina ben beror på flera saker:

1. Skelettet. Höftleden (den led där rotationen ska ske) är en kulled, vilket innebär att den är rörlig i, i princip, alla riktningar. Sockeln, där kulan vilar, ser lite olika ut på olika personer. Hos en del är den lite öppnare, hos andra lite mer sluten. Vinkeln mellan lårbenshalsen (den del som leder från lårbenet till höftkulan) och lårbenet skiljer sej också mellan olika personer. Hos vissa är lårbenshalsen vinklad lite mer framåt, hos andra lite mer bakåt. Hur sockeln ser ut samt vinkeln på lårbenshalsen påverkar hur mycket vi kan rotera benet. Om lårbenshalsen möter kanten på sockeln är det helt enkelt stopp. Hur skelettet ser ut kan man inte ändra.
2. Ligamenten kring höftleden. Ligament är den vävnad som binder ben till ben i kroppen. Runt höftleden sitter ett ganska stort antal ligament, som håller leden på plats. Eftersom leden är rörlig i alla riktningar måste det också finnas ligament runt om, som ser till att leden inte går ur led. Hos barn är ligamenten ganska mjuka, men ju äldre vi blir desto mer hårdnar vävnaden. För barn finns alltså en möjlighet att bli rörligare i höften genom att töja ut sina ligament, men för vuxna är den möjligheten mycket begränsad. Ligamenten på framsidan av höftleden är avgörande för hur mycket man kan vrida ut benen.
3. Muskler och senor kring bäckenet och låren. Muskler är den vävnad, som gör att vi kan röra oss. Genom att dra ihop sej alternativt slappna möjliggör musklerna alla våra rörelser. Senor binder muskler vid ben. Utåtvridningsmusklerna, som sitter på baksidan av bäckenet innanför sätesmusklerna (se förra inlägget), måste vara starka och aktiva, för att kunna göra sitt jobb. Musklerna på insidan av låret samt iliopsoas är också med och hjälper rotationen.

Höftkulan i sin sockel sedd framifrån med viss genomskärning (sockeln går även framför kulan).
Från nlm.nih.gov

Bäckenet sett framifrån med alla ligament. Notera hur tätt sammanflätade ligamenten kring höftkulan är!
Från edoctoronline.com

Bäckenet, lårbenen och en del av ryggraden sett framifrån med muskler, som har betydelse för utåtvridningen.
Från drbenkim.com

Svar på fråga nr 2 kommer i nästa inlägg!